Å fornekte kjønn er en intellektuell selvmotsigelse

Foto: Brano fra Unsplash
Foto: Brano fra Unsplash

Den kjente svenske teologen Stefan Gustavsson er tydelig i sin kritikk av forslaget om å la barn som er fylt 12 år skal gis anledning til å endre sitt juridiske kjønn. Han skriver blant annet at Kombinasjonen i Sverige av en sterk individualisme med en vidtrekkende relativisme åpner dørene for forvirring og kaos, hvor individets opplevelse i samtiden gis tolkningsprioritet uavhengig av andre faktorer – som biologi:

Det siste tiåret har det vært en eksplosiv utvikling av unge mennesker som hevder å være født i feil kropp og derfor ønsker å skifte kjønn. Etter hvert har det vist seg at en betydelig andel av disse samtidig er innenfor autismespekteret eller har andre nevropsykiatriske problemer. I en slik situasjon er det risikabelt å bare vektlegge individets selvbestemmelse og selverfaring; på sikt er det ikke uttrykk for omsorg for den enkelte.

Regeringen föreslår att den som fyllt 12 år efter ansökan ska få ändra juridiskt kön, det vill säga det kön som framgår av folkbokföringen. Är den sökande under 18 år ska ansökan göras av barnets vårdnadshavare. Motiveringen bakom förslaget är tanken på individens självbestämmande. ”Sverige ska bli ett land där alla människor kan vara den de är”, enligt Märta Stenevi, jämställdhetsminister och språkrör för Miljöpartiet.

Förslaget är problematiskt. Den som är 12 år är fortfarande ett barn med begränsade perspektiv på sig själv och världen runt omkring och med en lång sträcka av mognad och insikter framför sig. Självklart låter vi därför barn – oavsett hur viktigt vi tycker det är med självbestämmande – vänta med beslut och möjligheter på många områden.

Du måste vara 18 år för att få rösta och för att få gifta dig, 20 år för att få handla på Systembolaget, 21 år för att få köra lastbil och 24 år för att få köra buss. Du får inte ha sex med någon under 15 år, du får inte driva företag förrän du är 16 år och du måste vänta tills du är 18 år för att söka licens för vapen och ammunition.

Bakgrunden är bland annat att det är först vid 25 års ålder som hjärnan är helt färdigutvecklad, något som biluthyrningsfirmorna länge känt till. Det är ju inte en tillfällighet att det kostar mer för unga förare att hyra bil. Viktiga beslut som har konsekvenser för både individen och omgivningen måste vänta tills vi uppnått en högre ålder med ett större mått av förståelse av verkligheten.

Stora frågor som könsidentitet bör därför inte heller avgöras utifrån barns självbestämmande, inte heller om det kommer tillsammans med vårdnadshavares medgivande.

Kombinationen i Sverige av en stark individualism med en långt driven relativism öppnar dörrarna mot förvirring och kaos, där den enskildes upplevelse i nuet ges tolkningsföreträde oberoende av andra faktorer – som biologi.

Under det senaste decenniet har det skett en explosionsartad utveckling av unga människor som menar sig vara födda i fel kropp och därför vill byta kön. Efterhand har det visat sig att en ansenlig andel av dessa samtidigt befinner sig inom autismspektrat eller har annan neuropsykiatrisk problematik. Att i en sådan situation enbart betona individens självbestämmande och självupplevelse är riskfyllt; i längden är det inte ett uttryck för omsorg om individen.

Inget av detta innebär ett förnekande av det lidande en ung människa kan befinna sig. Det är inte upplevelsen av könsdysfori det finns anledning att ifrågasätta, utan tolkningen av det personen upplever – och vad som är den bästa hjälpen vidare.

Den kristna synen på människan är en helhetssyn som tar på allvar både kropp och själ, både den yttre och den inre människan. När sekulariseringen gradvis bröt fram skedde det ofta utifrån argument som handlade om att ta den fysiska och biologiska verkligheten på större allvar och glömma talet om människans själ.

I dag står vi ironiskt nog i en situation där vår kultur omväxlande säger att allt som finns är biologi och kropp – för att sedan helt godtyckligt i andra situationer ignorera den biologiska verkligheten och låta individens subjektiva upplevelse få okontrollerat företräde.

Märta Stenevis motivering till att låta människor först från 12 års ålder ”vara den de är” bygger ju å ena sidan på att vi har en biologisk identitet (ålder) som vi måste ta på allvar, samtidigt som vi är fria att förneka att vi har en biologisk identitet (kön). Det hänger inte ihop; det är en intellektuell återvändsgränd.

Världen idag

Dele
E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn
Bli med i diskusjonen
Flere

Aktuelle nyheter